1 Allempoña c̈herrerr pamt̃arr allempo amesenet. Jesúsñapaʼ ahuoʼ allchaʼ rrallmeʼchapretenanaʼ puesheñarr fariseo ñeñt̃ atarr am̃chaʼtaret̃tetsa. C̈hap all paʼpacllopaʼ poʼpotantañña fariseoneshaʼ ñetñapaʼ atarr cohuanaʼtyesapet Jesús. 2 Allñapaʼ alloʼtsen puesheñarr yacma ñeñt̃ c̈ha ananen. 3 Jesúsñapaʼ all serrpareʼtos epuet fariseoneshaʼ ñam̃a ñeñt̃ alloʼtsaʼyen ñeñt̃ atarr etsoteneʼ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃ judioneshacop. Ñañapaʼ att̃a aʼp̃t̃oʼtosanet eʼñe poʼtomña, allochñapaʼ oʼch eñoch ñatoʼ errot̃enchaʼ anapet. Ñeñt̃paʼ atet̃ otosanet:
4 Fariseoneshaʼñapaʼ ama eseshayeʼ anapuetso amaʼt puesheñarrot̃a. Allempoña Jesúspaʼ aʼp̃llamcoʼtosan atsnañet̃. Eʼñe aʼp̃llamcoʼtueʼpaʼ c̈ha correrrtsa allent̃a mueñer paʼpacllo. 5 Allempoña Jesúspaʼ alla oterranerr fariseoneshaʼ:
6 Ñetñapaʼ ama errot̃enayeʼ otenayeʼ enteñeto amaʼt eʼñe puesheñarrot̃a.
7 Allempoña ñeñt̃ ahuaʼñaret̃neshaʼ ñetñapaʼ aña atarr muenenet oʼch anorryesoset allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet. Jesúsñapaʼ entapanet ñeñt̃ atet̃ muenenet ñet oʼch c̈ha ommoʼchyesoset. Allempoñapaʼ atet̃ otapanet:
8 —Ñerraʼm esempo ahuaʼñaret̃es oʼch serrallmeʼchapreteñaʼ ñeñt̃ senaʼtetsa, sommoʼcheñot̃paʼ amach arra sanorratsetyesoso allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet. Ñetña chentaʼpaʼ oʼch huapuet ñamet. 9 Aneʼtañ ñeñt̃ sehuaʼñeneʼ allohuenes ñañapaʼ oʼch huapa pesho oʼch otap̃: “T̃eʼpaʼ oʼch petanterra arrot̃, all p̃anen t̃eʼpaʼ oʼ huapaña ñeñt̃ panorrpueʼ peneʼ all p̃anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet.” P̃aña allempopaʼ atarrchaʼ pepenquëñot̃ petanterra oʼch ahuep̃ allchaʼ p̃anorros allecma anorryen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeneto. 10 Sapaʼ atet̃chaʼña sep̃a ñerraʼm esempo huaʼñenset. Allempo sec̈hap all huaʼñenset sapaʼ allach sanorros allecma anorrc̈haʼtyen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entyeneto. Allñapaʼ oʼch huapa aneʼtañ, ñapaʼ atet̃chaʼ otosep̃: “Masheñchaʼ p̃apaʼ arrchaʼ p̃anorros allecma anen ñeñt̃ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenet.” Att̃ochña allohuen ahuaʼñaret̃neshaʼpaʼ oʼch entapet p̃apaʼ atarr am̃chaʼnaʼtpoʼ entyenpet. 11 T̃arroʼmar allohuen ñeñt̃ eʼñe cohuen entetsa eʼñe pommoʼcheñot̃ ñetña tsapat̃onet̃paʼ amach esosheʼmayeʼ entereto. T̃arraña allohuen ñeñt̃ ama esosheʼmayeʼ entetso t̃eʼ, ñeñt̃ña tsapat̃onet̃paʼ atarrchaʼ cohuen enteret.
12 Allempoñapaʼ atet̃ otan aneʼtañ ñeñt̃ huaʼñeneʼ:
15 Allempo eʼmueñet Jesús atet̃ serrpareʼtatuanet, puesheñarrña ñeñt̃ parro anorrc̈henet ñeñt̃ parro rrallmeʼchenet, ñañapaʼ atet̃ otan Jesús:
16 Jesúsñapaʼ tomaʼntaterraneterr, ñeñt̃paʼ atet̃ oterraneterr:
25 All oñemyen Jesúspaʼ shonteʼ acheñeneshaʼ cot̃aʼhuaneneʼ. Ñañapaʼ cohuaʼnmanet allenet̃ shontenetpaʼ atet̃ otnomanet:
26 —Ñerraʼm eseshaʼ mueneʼ oʼch cot̃erren eʼñe poʼñoc̈h, añ nemnen oʼch atarr nanac morrentennet. Elloch metaneñet att̃o atarr morrenteñet pompor, amaʼt ñam̃a pachor, amaʼt ñam̃a puet̃apor ñam̃a puechemereshaʼ, paʼmoʼnasheñneshaʼ, poʼc̈haneshaʼ. Att̃o atarr morrentennet ello metaneñet att̃o atarr morrentenet ñañeñeta ñeñt̃ att̃o correnet arr patsro. Ñerraʼm erraʼtsen ama att̃eyeʼ nemorrentenayepaʼ nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperraneto. 27 T̃arroʼmar ñerraʼm erraʼtsen ama eʼñeyeʼ sehuanmaye ñeñt̃ atet̃ muenenet eʼñe ñocpueta att̃och cot̃errnet eʼñe poctacma, nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperraneto. Ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ c̈ho sechechnen secorsoch allchaʼ semueroc̈hta sam̃a. 28 Ñeñt̃oʼmarña ñerraʼm erraʼtsenot̃es mueneneʼ oʼch neyochreshaʼ neperres, añ poctetsa c̈hoch ñanom soct̃apeʼch, eʼñet̃eʼ pocteʼ senteñ oʼch sesuanom ora allohuen ñeñt̃ atet̃ notenes. Ñeñt̃paʼ atet̃chaʼ netmaʼntacha atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ eseshas mueneneʼ oʼch sat̃omat sepaquëll atarrpoʼpaʼ añ sepalltena c̈hoch ñanom sanorr allchaʼ soct̃apeʼch errpont̃eʼ tsaʼtena. Ñatoʼ eñallt̃eʼ allpon quelle att̃och mameshapaʼ oʼch saʼpueʼ. 29 Ñerraʼm ama atet̃ ñanom soct̃apeʼchenopaʼ ñatoʼ oʼch sat̃omatañ ñanom alloch echarr sorrat sepaquëll, ñerraʼm c̈ha sehuañapes quelle att̃och saʼpañ sepaquëllpaʼ att̃ach secac̈hpueʼ. Acheñeneshaʼña ñeñt̃ senteneʼpaʼ c̈hach cheʼtatsetaset; 30 ñetñapaʼ atet̃chaʼ otyeset: “Añ acheñerpaʼ oʼ t̃omataneñña atarrpoʼ paʼpaquëll, alla huañapes quellepaʼ ama esoyeʼ aʼpatano paʼpaquëll.” 31 Ñeñt̃ara cot̃ap̃ñatser oʼch alla netmaʼntacha poʼpoñonet̃. Atet̃ ñerraʼmrrat̃eʼ puesheñarr am̃chaʼtaret̃ ñerraʼm añ cot̃apeʼchen oʼch quellaratan poʼsolltarer epuet poʼpsheñeñ am̃chaʼtaret̃ poʼsolltarer c̈hoch ñanom anorr allchaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼch. Allempopaʼ atet̃chaʼ ot: “Napaʼ eʼñecaʼ c̈harraʼ mila nechen nesolltarer; poʼpsheñeñña am̃chaʼtaret̃paʼ echenan poʼsolltarer epoch c̈harraʼ mil. Taʼm, pocteʼt̃eʼ oʼch nemñe c̈harraʼ mil nesolltarer ñeñt̃chaʼ poctapueʼ epoch c̈harraʼ mil solltarneshaʼ ñeñt̃chaʼ yehuapoya. Taʼmcaʼye aʼmchechatuett̃eʼcaʼye—shonteʼ.” 32 Allempoña oʼch atet̃ cot̃apeʼchuapaʼ ñerraʼm ama errot̃ apenayeʼ eñchepaʼ allempo ama aponmaret̃tenetaʼ ñañapaʼ oʼch mueñan allponsheña ñeñt̃chaʼ atet̃ otosahuet: “Yapaʼ añecop yen oʼch yaʼpoctaterr ñoñets eʼñe cohuen eʼñe att̃a, amach yec̃llarannaʼtatsto.” 33 Ñeñt̃oʼmar notenes, ñerraʼm eseshas ama eʼñe pocteyeʼ senteñe oʼch sesuanom ora ñeñt̃ allpon sechen, nañapaʼ amach errot̃enot̃ neyochreshaʼ neperrso.
34 ’Ñehua, yapaʼ yeñoteñ pospaʼ atarr cohuen sherbenan allohuen acheñeneshaʼ arr patsro. (Allohuen ñeñt̃ poʼñoc̈h neyochreshaʼ nepen ñetñapaʼ atarr sherbenet att̃et ñerraʼmrrat̃eʼ pos atarr cohuen sherbeney.) T̃arraña pospaʼ ñerraʼm oʼch huañerr poʼposerrteña amach errot̃enot̃ ellopaʼ yaʼposerrtatere. 35 Att̃oña amach es sherberro amaʼt eʼñe coñeʼt̃a. Amaʼt att̃och yetnarrataterr allo patspaʼ amaʼt ñeñt̃ecpapaʼ amach sherberro; ñeñt̃oʼmarña amaʼt ñeñt̃ecpapaʼ amach yaññoʼtatsche. Ñeñt̃oʼmarña oʼch yehuaporeʼter aʼyo. Ñerraʼm eseshast̃eʼ neʼm̃ñoteneʼpaʼ c̈haponasepaʼch seyoc̈hro ñeñt̃ atet̃ neyc̈hatenes.
<- SAN LUCAS 13SAN LUCAS 15 ->